Leijra Lauberg

Di sma undar Leijran

14 May – 1 June 2022

Välkomna att bevittna keramiska fragment ur Leijras sagor. Kom se mina monstrum. Se dom fula. Se dom ruttna. Se dom som är trasiga och halvdöda. Dom orena korsningarna. Den rena kåta naturen. Demonerna. Dom bortstötta som kastats ur paradiset, dom som är förbannade, som är dömda att kräla på marken, att söndertrampa varandras huvuden och bita varandra i hälen. Här är dom upphöjda väsen som ger hud och päls det åt det kusliga, the uncanny, die unheimliche, obehagskänslan som infinner sig när något som borde döljas når ytan. En och annan av dom både äcklar och fascinerar en åskådare på samma gång. Där nånstans befinner jag mig också, i tvetydigheten, i gränslandet mellan saga och allvar, i det skeva. Fult och vackert på samma gång. Som små träd växande mot himlen med rötter i helvetet. Jag möter skuggsidan, mitt inneboende mörker i och tillsammans med leran.

Om skapandet säger Leijra; ”I begynnelsen var Ordet”, för mig kommer orden efteråt. Men för det mesta leker jag utan ord. När jag förstår vad jag har gjort. Om ens alls. Jag jobbar instinktivt, jag är en känslornas fånge och konsten är min bikt. Djuren kommer under och inifrån. Dom betyder något men jag vet inte vad. Djuren har inte orden. Djuren är symbolbärare, arketyper. Konstverken är för alla att läsa in sin egen berättelse i. Skapandet är en tröskel till deltagande, kommunikation jag hanterar. Endast i skapandet framstår min identitet, jag” leijrar”, är Leijra.